Jag har en stor förmåga att röra till det varje år när det är dags att ställa om tiden.  Det är ALLTID något!!  I år skulle jag vara så duktig och ställa om klockan redan igår kväll, och klockan är alltså min mobil, som är min enda klocka. Så, jag ställde om den och den frågade om jag rest över någon tidslinje, så jag svarade ja. Hmmm.   

Vaknade som vanligt på morgonen, tittar inte så ofta på klockan, men kollade ändå att den funkade och att tiden verkade vara rimlig.

Satte på datorn, som hade ställt om tiden själv, som vanligt, men tittar inte på VAD klockan är liksom.  

Plötsligt ringer  mobilen. Det är min teamledare inom TW, som jag skulle träffa klockan tio. Jaha, tänkte jag, vad vill hon tro? Och kollar till på klockan på väggen som är halv tolv. Eh? Och klockan i mobilen är halv tio. Eh??? 

Jaha, jag har gjort det igen!! Mobilen ställde  om sej själv den också, så den var två timmar tillbaka den. Guud!! Kom försent igen till teammöte. Skämmer ut mej igen, inför teamet. Dom tror säkert jag är jätte nonchalant och dum.   

Men jag fick hålla i en liten alldeles nu bebis idag!!   Åh vad underbart det är att hålla i ett nytt liv. Luktar gott. Så underbart söt också, precis som mor sin. 

Men jag blev konstigt nog inte sugen. Jag älskar ju barn och blir alltid sugen på fler när jag håller i bebisar. Men inte nu längre faktiskt. Sorgligt. Men min kropp värker fortfarande från senaste graviditeten, så det kanske är det?

Fy vilket äckligt tråkigt inlägg det här blev. 

Långt och jätte tråkigt. 

Men nu är det gjort. 

Kanske blir bättre imorgon.   

Fikabesök av goda vänner på em, Lillen fyller ju snart, får dela upp besöken, vi bor TRÅNGT!!!!

Fick lite kort, kort, kort besök vid halv sex också. Ja, det var kort. Så där en tio minuter. Huvudsaken är ju att man hinner ta fikat och lämna presenten. Typ.

 Dottern åkte på konsert med Sabaton, tillsammans med bästa plastis, farmor och deras goda vän från Göteborgstrakten. Jag tror hon fick en häftig kväll!!!

Vi blev bjudna på mat, vi som var kvar hemma. Min goa väninna ringde och frågade om vi ville komma och äta på kvällen och det säger man ju inte nej till, efter en hel dags fikande!!! Du är bara bäst min vän!! Så god mat och så himla trevligt sällskap. Kan inte bli bättre en lördagkväll.

Men, som vanligt, när jag gjort mer än jag borde, ont nu. Riktigt ont. Och riktigt trött på att ha ont. Måste sova. Känns som om det knappt är någon ide att försöka. Men måste ju. Mer besök imorgon ju. 

Kommer kanske ett kort på födelsedagsbarnet sen. Han såg så bedårande söt ut idag med skjorta och väst. Men jag är ju så klart jävig....  

Pappa gjorde en så fin stol av en stubbe han inte kunde dela till ved. Min favvis.