Det kan inte bero på vädret, för det är ju inte så illa för att vara i oktober. Lite blåsigt bara.

Det kan inte bero på barn, för de är i skolan och på förskolan.  

Det beror nog på,    ja just det. Det fick jag ju inte skriva om ja.   

Jag är nere. Helt enkelt.

Detta är det sista inlägget (tror jag) som riktar sej till denna person, för det blir så himla jobbigt att läsa för andra, i längden. Det är bara det att detta har påverkat mej, och gör fortfarande, så mycket, så det blir svår att inte blogga om det. Personen tar mycket plats och är mycket framträdande i sammanhanget. Jag har inget att sätta emot. Lilla jag är ju ingen, i sammanhanget. H*n är för "stor" om ni fattar. 

   Balans. Så. Klart.  

Idag känner jag mej precis konstig. Eller rättare sagt, dagen känns konstig. Det bådar inte gott, för det brukar alltid hända något konstigt då. När jag känner så. 

Vet inte varför, men så är det. 

Maken började jobba sent idag, han ska jobba kväll. Det är inte så ofta, men nu fick han ta en jobbarkompis pass, för de har fått barn! Allt hade gått bra och nu tar ju pappan sina två veckors ledigt. 

Ingen bra dag idag i vilket fall. Känner mej gråtfärdig och låg. Är så trött på att ha ont. Om jag kunde skulle jag hugga av skiten. Suck. Tur att sådana här dagar inte är så många. Hoppas det ger sig denna gång också.

Ska försöka tänka på något annat nu. Något annat än hur ont jag har. Ingen bra tisdag alltså.