Men det slutade med en mega inflammation i axeln.... Den som är opererad två gånger... Ja ja, vad säger man? 

Men vi hade en härlig eftermiddag i solen iallafall, även om det blåste lite.

Lillen glad i hågen, som vanligt!! 

Den här har förökat sej och blivit jättestor sedan jag planterade den, den är lika fin varje vår, och blommar alltid så här tidigt!!        

Kommer ju inte ihåg vad den heter, så jag kan inte köpa mer tyvärr... Om någon vet så kan ni väl kommentera? Det är ju en perenn som är lågväxande, ganska tät med många blommor.

Nu blir det nog att kolla på tv lite, och kanske sitta vid datorn och planera lite fjällvandring igen, det är superkul!!!    

Ja snart blir det till att stänga av datorn och gå ut!! Vilken härlig dag!!!!

Imorgon ska det ju bli ännu varmare, vilken härlig påskvecka och vilket härligt påsklov det verkar bli!!! 

Jag har suttit med beställningen från visningen igår, så nu är det klart. Nu väntar jag bara på att Lillen ska vakna så vi kan gå ut, efter att han har  ätit.

Jag skulle behöva städa lite också, men jag vet inte om jag klarar det idag faktiskt. jag har tagit extra värktabletter, jag får se om det hjälper, det brukar det inte göra när jag har så här ont. 

Ha en fin vårdag nu alla!!  

    10 februari såg det ut så här, det är faktiskt bara två månader sen!! Jag älskar våra årstider i Sverige!!!  

Nu har jag hållt igång hela dagen, så nu känns kroppen som ett öppet sår.

Började med loppis, som min dotter fick ta största delen av, eftersom jag inte mådde bra.

Sen en jättebra visning, men den tog knäcken på kroppen.

Nu är jag helt sönder bruten tyvärr, tur att jag är fri och ledig hela nästa vecka. 

Snart sängdags, med en stor förhoppning att jag kan sova när jag har chansen till sovmorgon.     

Ja, jag mår lite bättre idag, men inte för att något har ordnat sej, utan för att jag har fått så mycket stöd och hjälp från underbara och härliga människor!!  

Tänk vad ett telefonsamtal kan betyda mycket,   särskilt när man inte vågar ringa själv, för jag har stora problem med att jag bara tycker att jag stör.

Jag har bestämt mej för att kämpa och göra allt för att allt ska bli bra mot Försäkringskassan, för det här är helt otroligt!!  

Sen blir det tyvärr så att mina smärtor känns tio gånger värre,  nu när jag mår så här dåligt.... Jag har en ganska god förmåga att kunna tränga undan det faktum att jag har ont överallt, i vanliga fall. Men nu slog det mej i skallen som att få en betongklump i huvudet! Oj oj, men jag hoppas det kommer kännas bättre framöver, för det här orkar jag inte med...

Nu är det loppis som väntar imorgon, sen åka till hålan för miljövisning, det ser jag fram emot.   

Ett samtal från FK fick världen att rasa samman och dagen förstörd.

Känner mej helt tom och det känns rent fysiskt som om jag fått stryk.

Skiter i det. Orkar inte bry mej. Orkar ingenting. 

Vem fan är intresserad av den här jävla bloggen heller förresten? Mitt liv innehåller ju mest en massa skit och negativa saker. 

Inte mycket positivt här ju.

Nä, skiter i det. Orkar verkligen inte. 

Ändå har jag inte ändrat på så himla mycket egentligen. 

Jag tar Wellness drycken till frukost. (Oriflames naturliga)

Sen tar jag deras tabletter, det är Omega 3, antioxidanter och mineraler.

Jag har tagit bort nästan allt socker, även om jag kan unna mej något på lördagen.  Eller ja, en gång i veckan blir det lite syndigt.  

Sen äter jag inga snabba kolhydrater, eller rättare sagt, så lite som möjligt.

Annars lever jag som vanligt, försöker ta min dagliga promenad om kroppen tillåter.

Det känns så skönt att jag har kunnat gå ner så bra på bara tre veckor, med så lite arbete. Jag hoppas på en lika bra fortsättning.  

Mina leder mår verkligen inte bra av att vara så här tjock, så min förhoppning och mitt mål är ju tio, femton kilo till. Bara att kämpa på alltså.       

När han hade lugnat ner sej, min älskade lilla son, så var han min vanliga gosiga lille kille igen. Han är väldigt upprörd när man kör hem från dagis, nästan varje dag. Han blir så glad när man hämtar, och det är inga problem att klä på eller så, men så fort han kommer in i bilen så ska han ha TUTTEN!!!   Nu får han inte ha den i onödan, så vi har ingen i bilen, och då blir han så där arg som bara en tvååring kan bli....    Med stora tårar...   

Tänk vad det kan värma själen med en liten kram från en sådan liten kille va?

Sen har jag faktiskt garvat fler gånger idag. En väninna ringde och var arg på några saker (inte på mej då), men det räckte med att ladda ur så satt vi där och garvade, det var skönt!   

Sen har jag ju fler saker att vara glad över, varje dag, som det här:

Alltså, man kan se vad han säger.  

Jag och Lillen var i diket hos grannen och hade då lämnat hundarna i trädgården. Fram till vi satte upp det höga staketet så har han bara hoppat över och följt efter, busen. Nu ser han ut som en fånge där inne i trädgården.   

Han säger nog något som liknar; Vad gör ni? Har ni en boll? Varför får jag inte vara med? Får jag komma nu? Har ni min boll? Vad gör ni?

Han är ganska påträngande när han vill, även när han är på håll!  Men han ger mej mycket glädje också, busen.  

Ska nog lägga mej tidigt idag tror jag. Smärta och astma (jäkla pollen) har plågat mej hela dagen och nu är jag helt slut! Jag får helt enkelt gå upp inatt om jag måste, jag kan ju inte ligga i mer än fem till sju timmar. Imorgon har jag ju Lillen hemma, så jag har ju att göra kan man säga, vore ju bra om jag är skapligt pigg.

Natti natti.        

Vaknade med skallebank och satans ont i nacken. Tog medicin inför promenaden som gick i slow motion, men jag gick ändå!  

Var tvungen att städa lite, det gick i slow motion det också.

Nu har jag ont överallt och är irriterad. Vissa dagar alltså... Vissa dagar är jag bara helt enkelt förbannad på att kroppen är som den är....

Och nu vet jag att morgondagen är förstörd, bara för att jag klev ur sängen idag liksom. Hmmmm. 

Nu sitter jag här och ser fram emot att sonen ocoh dottern ska komma hem och ge mej lite glädje!! Ja, maken också såklart, men det finns inget som kan få mej så glad som att få krama mina barn!!!   

Saknar min stora son som jag inte träffar tillräkligt ofta. Hjärtat värker....

Asch vilket himla trist inlägg det blev, men iofs har jag ju en trist dag, så kunde ju inte bli annat av det...