Hur jag försöker leva med ständig smärta....

Alla inlägg under september 2010

Av Kavril - 21 september 2010 23:35

Ska röntgas. Om det är ett nytt diskbråck, operation igen. Så är det, så blir det, inget att göra något åt. Den dagen den sorgen.     

Medicinbyte också. DET blir tufft. För nu blir det två nya mediciner uppepå de jag tar nu. Innan jag trappar ner dom jag går på. Och det är narkotikaklassat. Som att sluta med heroin ungefär. Jag har gjort det fyra gånger förut. Det GÅR!!!! Fast det är inte lätt. Ser inte fram emot det precis. Man tror man ska dö. Man skakar i hela kroppen. Man känner sej alldeles tom. Vet inte hur jag ska förklara det. Men jag känner mej tom i kroppen. Den kanske är tom? Huvudet iaf. Hehehe.  


Nävars ni, nu blir jag så där igen. Skojar som försvar. Vet inte hur jag ska göra annars. Måste se det med glädjefiltret på. Så är det. Helt enkelt.   


Min lille älskling har nog spräckt mitt stelopererade finger idag. Med tillhörande krossår.   Aaaaaj, vrålet kom från tårna kan jag lova!!! Han stängde diskmaskinen i värsta två års trots manèr, med en sån fart, att min stela hand som var där i inte hann ut liksom.... Så nu är den vältejpad. Ingen ide att åka in med stel tumme med ev spricka i. De behöver ju inte precis spjäla en stelopererad tumme!!!  


Sen har det hänt mer här. (Jösses, det har gått i ett idag)  Stopp i avloppet igår gör plånboken tom idag. Spolbilen kom och tömde trekammarbrunnen och spolade röret in till huset. Det var en propp av fett som satt där. JÄTTEÄCKLIGT!!!    


Sen gjorde jag hemmagjord köttsoppa. Gott som attan. Men nu så har min kropp gått i strejk. Gör jag mer än en sak på en dag så blir det så här.... Men det gör inget. Får vila imorgon. 

Ha det gott alla!!

Av Kavril - 21 september 2010 09:10

Idag bär det av till US i Linköping då, efterkontroll för diskbråcksoperationen.. Spännande.

Lillen ska vara på förskolan senare idag och så ska maken hämta. För första gången. För det är mitt jobb i normala fall. Härligt för mej att ha något som är "mitt".  


Är lite nervös för vad som ska sägas idag. Jag är ju inte helt okej. Som vanligt. Asch, det ordnar sej ju alltid i slutändan.   

Av Kavril - 20 september 2010 22:53

När det är för mycket en dag blir jag precis fel i hela kroppen. 

Ändå hade jag inte överdrivet mycket idag.

Det stör mej att min kropp vägrar att ens fundera på att fungera som en tiondels normal kropp, någon gång.... 

Tänkte ju ha husmanskostvecka hemma, så jag var tvungen att handla lite. Och det kan jag tala om, det gör ONT!!! Men jag bara inte kan lägga över allt på maken. Det vill jag inte. Jag vill vara behövd. Jag vill hjälpa till. Jag vill göra saker som någon kan bli stolt över eller tycka om. 

Det är så jobbigt och tråkigt att aldrig vara behövd. Ni kan inte ana. Jag duger ju verkligen inte till något alls. Knappt. 

Ja, jag är lite nere idag. Så trött. På att ha ont. På att inte klara av det mest basala hemma. På att inte räcka till för varken familj eller vänner. 

Men jag brukar må bättre ganska snart. Bara jag får vältra mej lite i min olycka, så reser jag mej snart och är mitt gamla vanliga sura jag igen!!     

Av Kavril - 20 september 2010 08:08

Då är det måndag igen och hösten närmar sej med stormsteg. Lillen ska till förskolan idag igen, han var ju sjuk i fredags. Han gillar det väldigt mycket, det är utvecklande märker jag. 

Jo förresten, jag tyckte han började växa ur kläderna i storlek 86/92 lite väl fort så vi mätte honom igår. Han är 89 cm lång!!!! Oj vad han har växt i sommar!! Tio cm, inte illa... 

Själv ska jag till min massös idag, det ska bli så underbart!!! Mina muskler som hela tiden måste jobba för att hålla ihop min kropp får äntligen slappna ev lite grann. Det är såååå skönt!!!

Av Kavril - 20 september 2010 00:55

Fick en fråga om jag gillar SD. 

Jag vill klargöra att jag inte är rasist, och det partiet står för så många rasistiska åsikter att det gör mej beklämd.

Det gör mej också väldigt upprörd att någon skriver på min FB att jag på något sätt skulle gilla dom. Fattar inte varför bara, för det enda jag har skrivit om detta val är att jag inte röstar på S, utan på alliansen. Undrar om det gör mej till rasist per automatik? 

Tänk att politik kan göra människor som i normala fall är väldigt snälla, till monster som kastar skit omkring sej. Skrämmande.....

Jag röstade för att det är vår plikt att göra det, anser jag. Jag tog som sagt reda på vad alla partier stod för, i stora drag. Jag röstade därefter för det jag kunde stå bakom, i största möjligaste mån. För jag tycker nog att alla partier har något som jag inte tycker är bra. Men men, att säga att jag stödjer SD gör mej en smula förb...... Ja, så det kan bli....

Av Kavril - 20 september 2010 00:08

Vill inte på något sätt debattera valet eller politik över huvudtaget. Jag tog reda på så mycket fakta att jag visste vad de olika partierna stod för, som jag alltid har gjort, sedan röstade jag därefter. Tre olika partier, en till varje. Bästa lösningen i år för mej iaf. Och rätt vann ju eftersom jag är för alliansen.   


Vi var ju på modefotografering efter vi röstat och barnet sovit ute. Det var väldigt kul faktiskt. Dottern på 13 år roade sej kungligt med sina två kompisar. De tyckte det var jättekul alla tre, och korten blev så himla bra, på allihopa!!  

Jag tog ju kort på mej själv också, en kul grej, det är ju väldigt sällan man får kort på sej själv som är tagna av proffs. Nu har jag ju insett för länge sedan att jag är ful, det är ju bara att konstatera och det har man ju fått höra många gånger, och jag är sällan med på kort. Men man vill ju lämna något till sina barn....  

  


Men något jag blev ledsen över idag är min smärta... Jag kan inte ens posera framför en kamera i en halvtimma utan att få djävulskt  ont hela kvällen.  Det är liksom bara så sorgligt hur min kropp är skräp. Skräp.   Asch, bara att bita ihop och gå vidare. Imorgon är en ny dag. Men natten ska genomlidas först bara....


Natti alla!

Av Kavril - 19 september 2010 14:38

Emellanåt gör det faktiskt det. Dagen bara går, fort....


Har varit och röstat så klart.

Var ute lite med Lillen som är pigg och glad idag.

Sövde Lillen i vagnen, satte in åkpåsen nu, det börjar bli höst.... Härligt!!

Han sov i en och en halv timma drygt, tänka vad mycket frisk luft han får!!   


Sedan har jag skickat iväg min tupperware beställning, det blev ju en del, det har varit storvecka denna vecka, massor med beställningar!!



Nu, dottern ska gå med hundarna en kortsväng, sedan modellfotograferna med henne och två av hennes kompisar. De ska få vara modeller för en dag. Får väl se vad det är för något. 

Av Kavril - 17 september 2010 21:40

Ibland kan man bara skratta åt en del saker som händer. Alltså egentligen skulle jag ju inte ens skriva om det här eftersom jag inte kan skriva om det helt och fullt, utan att lämna ut någon, eller några. Men jag kan säga så här mycket; En del vuxna människor kan för sin värld inte fatta hur bra dom har det. En del kan verkligen bara se allt som är dåligt och riktigt illa i deras liv. Dessa människor blir sedan väldigt bra på att sprida denna dynga omkring sej, ibland med lite glädje. Som om deras olycka är för mycket att bära själv, så då är det lika bra att sprida ut den mellan vänner och bekanta. 


Fast samtidigt kan på nästan förstå dom lite grann. Det är så lätt att hamna där. Om det händer mycket skit omkring en och mot en är det jättelätt att bara se det till slut. Glömma allt det fina man faktiskt har.


Jag har ju fått bra hjälp med att lära mej att se det positiva i livet. Inte helt bortse från det som är jobbigt, men erkänna att man har problem, och sedan gå vidare. Göra något åt det. 

Sedan jobbar jag ständigt med att försöka se det positiva jag har i mitt liv. Och det är ju så otroligt mycket!!! 


Man gräver en grop åt sej själv när man hela tiden går omkring och är negativ.  Det räcker med att börja med EN positiv tanke. Sen blir det som ringar på vattnet. Det är mycket enklare att sprida glädje än att sprida skit, jag lovar!!!   


En uppdatering om Lillen. Lite feber hela dagen, men så pigg ändå, lille gubben... Han blir nog frisk till söndag skulle jag tro. Sedan är det bara resten av familjen som ska gå igenom det också!   

Ovido - Quiz & Flashcards