Nej, det gör jag inte!!

Har man fått sin hund för sina synders skull eller?

Ja, egentligen alla tre.

Fast mest Nico då.  

Eller egentligen Gandalph.

Fast egentligen är de ju underbara.  

På sina egna sätt. 

Men inte när de hittar på en massa bus.  

Fast egentligen får jag nog bara ångest över att de gör så mest när jag är för dålig för att ge dem tillräckligt med motion. Suck.

Tur att jag vet att de älskar matte ändå!!   

Vad skulle jag göra utan dem? 

Ja, kanske inte torka spyor på mattan, istället för golvet som är precis bredvid...

Och inte plocka bajs i trädgården.

Inte stå hukad och klippa klor bara för att hunden vägrar lägga sej ner på kommando.

Mm, mm, mm....

Men heller inte ha en varm och mjuk hundkropp att krama när jag är ledsen.

Inte en blöt hundpuss när man som mest behöver det.

Någon som lyssnar utan att se ner på en när man gråter.

Någon som ger en så många skratt varje dag!!

Nej, inte  skulle jag vilja vara utan dem inte!!!! 

Jag kommer emellanåt till ett läge där jag har så himla ont att jag inte vet vad jag ska ta mej till. Just den här gången har det mynnat i saft på "jäsning" till imorgon, jag man häller kokande vatten över och så ska det stå ett dygn.   

Sedan var brödet nästan slut, och det bär mig emot att köpa i affären, när det är så mycket bättre med hembakat. Såå, tupperware människa som man är, jag har blivit kör i silikonserien, körde jag hårt med det idag!

   Degen klar och jag gjorde lite extra mycket så jag kunde göra ....

   ...bullar också av mitt filmjölksbröd, som inte hade filmjölk utan yougurt i sej. 

   De står så fint där, och det luktade underbart! Jag hade i lite fänkålsfrön i , blev nästan lite julkänsla. 

   Resultatet för en liten stunds givande arbete, blev detta!! Fick nu extra ont, men det var det värt!!! (Jag pallar inte att ta formarna i och ur ugnen.)

Ibland är det värt extra smärta liksom. Fast just precis nu, denna sekund, har jag faktiskt så ont att det knappt känns som om det var värt det.  Asch, det känns bättre snart!!

   Räcker med att tänka lite på honom här, och hans syskon så är livet härligt ju!!!

Han som var så svårt att lämna på förskolan har nu blivit jobbig att hämta också.    Då inte för att han är ledsen för att vara där, utan för att han inte vill följa med hem!!!!   Han är la för go den där ungen va?  

Får helt enkelt ta extra piller ikväll. Så kan det vara ibland. 

Ha det gott vänner!! (Och andra som läser så klart, även fiender.  )