Klockan halv fem såg det fortfarande ut så här! Underbart!!

      Tog en liten sen promenad och var sen ute en stund med Lillen. Han var iskall när vi kom in efter en timma!! Ångest!! Det var ju 13 minus ute ju!! Dumma dumma mamma som inte satte på honom rätt vantar....   

Men hundarna gillade promenaden iallafall, och gick precis lika fint bredvid vagnen som de brukar... Ja, vad säger man?

   Inget superkort, men så här fint går det med slaka koppel, och bara njuter.. Härligt, men hur länge tro?

Öppna förskolan var sej lik, och det var jätteroligt!! 

Lillen stortrivdes, han är ju van vid andra barn nu, dagisbarn som han är.   

Lite blyg var han, men tinade snart upp och satt i min väns famn till slut. Delade  ut lite kärlek i form av tvååringskramar.   

Till mamma också. Underbart.

Smärtan håller i sej tyvärr, men nu tog jag mina hästpiller lite tidigare och hoppas det gör nytta snart. 

Sömn!!     

Sitter här med total smärta, mitt i natten. Har stoppat i mej morfin i en dos som skulle vara en överdos för gemene man.

Men jag, jag har lite rus bara, och ändå ONT!!

Jag brukar vänta ut smärtan lite innan jag går och lägger mej, eftersom jag annars bara ligger och spänner mej och ändå inte kan sova. Men inatt får jag nog ge upp och gå till sängs ändå. 

Jag trampade snett i den frusna snön härom dagen, och knäckte till både rygg och nacke. Det räckte. 

Suck....

Säger som vissa släktingar säger till mej; Det är inte mycket med dej du *****.... 

Nej. Jag vet.....