Har jag ju lovat att lägga ut bild på. Nu fick jag nog med dom bättre, nu är ju dom första som kom ganska stora, men finns minsann några såna där ursöta små där också!  

Bilden togs på dagens promenad. Och ja, han stoppade tussilagon i munnen.   Han hälsar att den inte var speciellt god.  

Dottern står och tycker det är lite, lite tråkigt att vänta på att lillebror ska titta klart på fåren...

Nu när jag fått smälta det hela lite, så känns det lite tungt och stort, det här med operation och så. Jag är ju som sagt opererad många gånger förut, på många ollika ställen på kroppen, men det har ändå varit på "säkra" ställen. Knäna, handleden, axeln, munnen, magen. Men nu. Det känns konstigt att de ska gräva i min hals. Vet inte varför det känns så, men det känns lite olustigt.

Sen är jag nervös över att inte få tillräckligt med smärtlindring. Jag har ju ätit morfinpreparat i många år, och tyvärr blir man lite resistent mot dom till slut. Det krävs ganska stora doser för att det ska hjälpa på mej, och det har många sköterskor väldigt svårt att förstå. Läkare också. Sist fick de kalla på min smärtläkare som fick gå ifrån sina andra patienter för att komma till avdelningen där jag låg. Bara för att tala om för dom att lyssna på mej och att jag inte ljög. Varför blir man inte trodd? Alla kanske är knarkare som opereras? Nä, känner att det kommer komma många tankar om detta framöver här på bloggen.

Så om ni tycker det börjar bli tråkigt får ni ta en paus från min blogg!!   

För att ta något kul, jag var ute och gick en sväng idag med båda barnen, dottern har ju påsklov, och tog så himla goa kort på Lillen!!! Han fick en tussilago att hålla i eftersom han egentligen inte alls ville åka vagn just då och fångade honom så himla bra med mobikameran. Med syrran i bakgrunden. Måste lägga ut det kortet sen!!

Kram på er!