Då har jag träffat fabbo doktorn då. Det var väldigt blandade känslor innan och efter det besöket. Jag ville ju ha besked på exakt vad det är och vad man kan göra åt det. Jag vill gärna inte operera, det blir min femtonde i ordningen.

Men jag fick se bilderna som togs med magnet kameran, jag har ju jobbat på röntgen en gång i tiden och sett en del bilder, plus bilderna jag sett på mej själv, och jag är nog röntgad överallt tror jag!  

Fascinerande med magnet kamera bilder måste jag säga. Se sej själv inifrån i skivor... Häftigt.

Men det såg iallafall bra ut när han  började visa skivorna uppifrån nacken, sen gick han nedåt. Mellan kota 6 och 7 var det inte ett fint litet runt hål med ryggmärg i längre, utan ett svart, blobbigt hål rakt ut åt sidan.... Vet inte hur jag ska förklara det, men till och med jag såg att det inte var bra. Han förklarade att det är riktigt illa och att det syns hur nerven ligger i kläm. Det enda som finns att göra är operation. Det är ju en ganska stor operation trots allt, de går ju in framifrån i halsen (på sidan) och dissekerar sej fram till ryggraden. Där ska det rensas bort gammal trasig disk för att sedan sättas in en ny i kolfiber. Det ska sedan läka ihop så c6 och c7 blir till en kota. Tar cirka 6-8 veckor. Ligga på intensiven i ett dygn först (de är ju och gräver runt mat- och luftstrupe) sedan komma upp och gå för att få åka hem efter ca tre till fyra dagar. Sen då dessa 8 veckor stilla.

Känner mej iallafall lite kluven. Vet inte riktigt hur jag ska känna. Skönt att få besked. Jobbigt att veta att jag kanske får gå två månader till med denna smärta. Inte nervös över operation, snarare nervös över hur det ska gå efter. Ja, det här var mycket för min såsiga hjärna.

Det här var långt och tråkigt att läsa för er kanske, men ganska skönt för mej att få ur mej.   

Återkommer med djupare analys.   

Ska det bli idag när man äntligen ska få träffa läkaren. Bara jag nu kommer ihåg allt man ska säga och fråga om. Jag brukar skriva upp lite så jag inte glömmer något, det är så himla tråkigt att komma hem och komma på saker man glömt fråga om.

Dottern får ha Lillen, det är lite lättare att koncentrera sej på det man ska göra om man inte har en sån där liten klängandes på en hela tiden. han är ju en riktig mammagris.