Jag har mått riktigt dåligt nu ett tag. Haft ångest för både de ena och det andra. Jag har ganska höga krav på mej själv och får ångest när jag inte lever upp till dessa krav. Det blir en ond cirkel till slut, för sedan får jag ångest för att jag fick ångest liksom.... Det är då jag måste "snap out of it" som mr. Millan säger. Nypa  mej så att jag startar om. 

Det är också då jag kan se allt det där bra jag har och kan glädjas åt. Just nu är jag i en jobbig fas med träning och rehab efter operation, för jag tål inte så mycket. Men som TUR är verkar det funka med MBT skor när jag promenerar och cyklandet gör inte lika ont längre, även om det gör väldigt ont fortfarande.

Här har ni den underbara kärran!! Här med jogginghjulet på efter dagens promenad. Idag sov han i den också, det går att fälla ner sätet så han kan ligga som en liten prins där inne, med myggnät och gardiner att fälla ner. Jag älskar den!! Cykla med den är som en dröm. Den rullar så lätt att den knappt känns och sen är jag så glad över att Gandalph fortfarande sköter sej så himla bra!! Och Nico sen! Han är inte cykelvan alls och han bara gillar läget liksom! Och Snobben springer så avslappnat bakom cykelkärran i galopp. Underbart, lycka, varmt i själen! 

Kram och god natt alla.