Nu kommer det snart ett intyg till dagis om Lillens överkänslighet. De ville ju ha det för att ge honom rätt saker att äta.

Jag kan väl tycka att de kan ta föräldrarna på orden, jag tror inte att många föräldrar skulle säga att barnen är överkänsliga mot födoämnen, om de inte är det. Bara för att jävlas med dagis. Eller?

Men nu får de intyget de vill ha. Morr..

Jag är bara så himla trött på dessa förb intyg som ska skickas till höger och till vänster. 

Ja ja, så kan det vara. 

Ska försöka dra mej ut i skogen med hundarna tänkte jag, men jag är helt slut. Verkligen helt slut. Fast en promenad skulle nog göra gott tror jag. 

Liiiiiiite för mycket nu måste jag erkänna. 

Men som jag tjatar om hela tiden, det är ju rolig saker jag gör, så det är nästan alltid värt det. Nästan.  

Emellanåt känns det lite tungt bara, lite jobbigt. Surt efteråt, kan man säga.

Men det är ju alltid en ny dag imorgon, och jag gör ju att val när jag fyller den med något givande. 

Jo just det, det ringde en man idag när jag var mitt uppe i visningen, så jag svarade inte. Sen skickade han ett mess, till mej, med namn och allt. Men jag hade ingen aning om vem det var!!!!  Ring upp mej, skrev han.... 

Äh, jag gjorde ju det såklart, blev ju nyfiken som attan!!! 

Det var ju något så enkelt som en av de lokala fågelkunniga som ville höra om fåglarna jag har sett här!!!  Tänk vad många tankar man tänkte innan jag fick reda på vem det var!!!   Jag undrade verkligen kan jag tala om.... 

Han ska iaf komma förbi här så vi kan gå och titta lite häromkring, på det jag har sett. Bland annat en matplats för rovfågel, antagligen ormvråk. 

Spännande!! Fågelskådning är ju en av de få grejor jag kan göra utan att få skitont, så det är riktigt kul!! (Fast det kanske är töntigt?  )

Imorgon blir det Bvc med lillkillen, kolla upp hans allergier. 

Sedan bara ta det lugnt, för nu är jag helt slut i både kropp och själ. Att jag aldrig lär mej.....