Ja då kan det sluta så här....

   Aj aj aj, vrål och tandagnisslan...

Men, jag förstår kissen Frisse helt och fullt, stackaren.

Vi skulle äta lunch på altanen, jag och Lillen. Frisse hade precis kommit in där för att äta. det gör kissarna på ett litet bord, för att få vara lite ifred. 

Men när jag var inne för att hämta Lillens lunch så klättrade Lillen upp på kissens bord. Bordet välte med en jättesmäll. Jag var i köket och hörde smällen, sedan blev det tyst en sekund. Sen kom vrålet från underjorden... 

Det var som om Lillen nästan skämdes lite, och förstod att han gjort fel, för när jag kom ut och frågade vad han höll på med, så bet han ihop, slutade tjuta och såg ut att skämmas lite....  

Stackars kissen. Aldrig får han vara ifred när Lillen är i närheten...

Men  jag tror inte han lärde sej något, för några timmar senare smet L in på altanen igen och kom ut, bärandes på kissen, runt halsen och huvudet!!!  

Frisse bara hängde där som en säck potatis.... Oj oj, snäll kisse, trots allt.

Men Lillen är nog lite tuff ändå, för några minuter efter han fick rivmärkena satt han och åt sin lunch.