Jaa, vad trevligt det är med goda vänner tycker jag.

Var på fika hos några sådana igår, och det var så himla trevligt! Givande timmar, det gillar jag. Ni vet hur det är när man faktiskt har samtalsämnen som bara flyter på hela tiden och tiden bara flyger iväg! Såna vänner gillar jag väldigt mycket.

Annars var vi ute och gissa vad? Jo, Lillen hittade vatten igen!! Han älskar verkligen vatten och plaskar med stor lycka varje gång han hittar lite. Denna gång hittade han mycket, mycket vatten! En hel hink full!! Lyckan helt fullständig. Men blöt blev han. Haha, vad gör man inte för en sån söting! Det är bara att tvätta och se glad ut och låta barnet plaska vidare!

Uppkopplingen på datorn har funkat ganska konstigt idag! Det kopplar ner bara så där och håller på så nu får jag blogga lite snabbt så här. Har varit ute nästan hela dagen. Varmt och så skönt! Lillen fick testa att gå barfota i gräset för första gången. Lägger ut bilder på det sen för det var så sött så. :) Nej nu får jag skriva mer imorgon. Kram på er! :)

En fullt upptagen liten smutsig Lilleman som talar om för mamma att tuppen Charlie faktiskt säger mimimimimi.    Jag älskar detta barn så det värker i hela kroppen! Är han inte bara helt enkelt bedårande söt och, och, bara helt enkelt underbar!? Mammas lilla pojke! (Hörs det att mamman saknar kroppskontakten väldigt mycket? Får ju inte använda armarna, så det blir inte lika mycket av den varan som mamman vill)

  När man nu inte får som man vill och till på köpet måste vara hos sin syster i stället för mamman, som inte KAN ta upp mej, så ser jag ut så här.... Men ack så söt ändå!

Sen var jag hos distriktssköterskan idag och tog bort knuten på stygnen, som har suttit och irriterat och infekterat länge nog nu. Lite suddig bild, men man ser hur förb... fult ärret blir... Suck. Ibland blir jag så trött på min EDS.

Tur att jag har mina barn. De ger mej så otroligt mycket, varje dag. Till och med den blivande 18 åringen som jag nästan aldrig träffar. Han finns ju här. Är frisk. Sköter skolan. Har en framtid. Det ger mej frid i själen.

Ja det saknar jag nu. Satt och kollade på lite gamla kort, ellerja, gamla och gamla vet jag inte, men kort som ligger på datorn, lite i skymundan så där.   

  Härjedalsfjällen, tyvärr är min hjärna just nu ganska morfinpåverkad, jag minns inte vad den heter, denna vackra fjälltopp. Vi var där för några år sen.

Tyvärr kan vi inte åka till fjällen i år heller, Lillen är för liten. Vi är inte tillräkligt fysiskt hela någon av oss för att bära på honom i fjällen. Men jag ska dit igen. Det lugn och den otroliga känsla man får i denna natur är obetalbar.

Längtar. Hoppas att min trasiga kropp tillåter ett återbesök dit inom rimlig tid.

*Suckar djupt*

Attan vad deppig min blogg börjar bli. Måste skärpa mej.   

Ingen vill väl läsa detta? :)

Som rena sommaren!! Tänkte på att det faktiskt inte var alls länge sen det låg snö kvar här ute på gärdet. Och faktum är att Norrland fortfarande har snösmältning. Och här satt vi i kortbyxor och faktiskt blev lite svettiga!! Nu är det sommar snart! Min kropp gillar verkligen sommaren, värme gör gott åt lederna. (Jag ska vara försiktig med ärret, tack för påminnelsen Cissie)

Jag har ju slutat röka, som jag har berättat förut, idag är det 17 dagar. En väninna på öppna förskolan sa med en fnysning, att det var fel av mej att säga att jag har slutat. Det har ju bara gått drygt två veckor.... Men jag håller nog inte med henne om det.... Har jag slutat så har jag slutat..... Visst kan man får återfall, men det har jag inte tänkt att få. Jag har verkligen bestämt mej den här gången. Jag blir inte ens sugen när jag ser andra röka. Men det kan väl ändra sej antar jag. Jag vet inte, jag har aldrig slutat på riktigt förut.

Asch, nu till ämnet jag tänkte skriva om!!!  

Jo, jag skulle ju få en dator om jag slutade röka, så jag fick beställa den förra veckan. (Min man har stor tro på mej, till skillnad på väninnor....  ) Det skulle ta tre arbetsdagar att få datorn. Den beställdes den 12e. Tror ni jag har fått den? Nehej då. Det har ju gått fem arbetsdagar nu, så jag ringde. Då har min beställning "fastnat" i systemet.... Hmpf....Jag som har sett fram emot denna dator så himla mycket!!! Nu får jag vänta till måndag. F*n.

Så nu säger jag till mej själv; Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. (Fast jag tror inte riktigt på det just nu)   

Tänkte bara visa er hur duktiga läkare faktiskt är idag, när det gäller sykunskaper!   

  Första gången med bandaget av då... Knappt en vecka efter operation. Svullet och lite hematom, men ganska snyggt ändå.

  Knappt två veckor efter operation. Det ser ut att kunna bli ett ganska fint ärr, tyckte jag. (Med tryck på ordet TYCKTE)

För EDS gör att man ofta får väldigt fula ärr, på grund av att bristen på kollagen gör huden väldigt känslig. Ska lägga ut en bild på hur det ser ut nu, men ska vänta lite så det får läka ihop helt först. Typiskt att man ska ha ett fult ärr så där mitt under hakan.... Men men, jag får se det som något att vara stolt över antar jag. Ännu något man har slagits för och vunnit över, eller nästan iallafall.    (För tyvärr är det inte bra heller, men det tar jag sen, orkar inte med det just nu)

testar att blogga från mobilen. :) Har precis gått en sväng i skogen. Jag får ju inte göra något annat ju. Igår mådde jag inte alls bra så datorn stog orörd. Kram på er

Vet inte riktigt vad jag ska skriva i bloggen heller. Vissa dagar tycker jag att mitt liv är otroligt tråkigt. Varför i hela friden skulle någon vilja läsa om det?  Jag har några trogna läsare som inte vågar annat (  ) men annars är det inte många som läser. Eller snarare inte många som lägger kommentarer. Men det är klart, när det är så tråkiga inlägg finns det ju inget att kommentera heller ju?

Asch, har en liten deppardag idag. En sån där dag när det känns som om jag inte är värd något. Ändå fick jag så himla fina saker idag!!!

S kom med lite Tupperware grejor jag har jobbat till mej idag, och det gjorde mej så himla glad!!! Hon kom ju med ett kort från hela teamet också och en så himla fin blomma att hänga i ampel hållaren utanför ytterdörren.  Vilket härligt team jag har, love you guys!   

Det är nog därför jag är lite deppig tror jag. Jag känner mer så himla värdelös när jag inget kan göra. Men ändå så himla glad över att vännerna tänker på mej.

C skickade ju blommogram också, ett krya på dej blommogram. Såååå fina blommor och så gulligt kort!Kramar till dej min vän, du vet hur du ska få mej att bli glad du!!!  

Nu känner jag mej skyldig för att jag känner mej deppig också....    För egentligen har jag inget att deppa över ju. Men jag äter inga mediciner för det längre, jag klarar av det själv nu för tiden. Det ska jag göra den här gången också. Jag är bara lite trött på att ha ont och att inget få göra. Inte lyfta, inte bära, inte ha armarna framåt och så vidare och så vidare. Suck.

Smärtan har ju absolut blivit bättre, den i armen har ju minskat massor! Men ändå har jag så otroligt ont. I nacekn som strålar ner i  båda armbågarna. Det liksom pulserar hela tiden.  Nerven var ju väldigt irriterad, så det skulle ju ta tid sa läkaren. Är bara lite trött på allt just nu.

En ny dag imorgon. Eller idag, för nu är klockan så där mycket igen....

Dop för två bebisar imorgon ska det bli!! Jättekul! Men jag kommer ju inte få bära någon av dom.... Suck igen....

Ja ja, jag ska gaska upp mej till imorgon, jag lovar! Tror jag....