Dagarna alltså.  

Dom bara försvinner, undrar var dom tar vägen?  

Idag (igår nu, krasst sett) var jag övertygad om att det var tisdag, länge...

Tur att Lillen skulle vara på förskolan onsdag, istället för fredag, för annars hade jag åkt och lämnat honom, som om det varit tisdag! 

Herrejösses, det hann bli eftermiddag innan jag insåg att det var onsdag... Hjärnan funkar verkligen inte riktigt som den ska längre. Skrämmande.  

Helgen blir lugn iaf, vi skulle ju åkt till Tiveden, men jag är för sjuk.

Känns jättetråkigt att min sjukdom blivit så illa att den stoppar mej och familjen från att göra saker vi normalt klarat av, om än precis.

Riktigt trist.  

Men men, det är ju bara att göra det bästa av saken.

Ha en fin kristihimmelsfärds helg nu alla!